Hur beräknas produktiv och improduktiv skogsmark

Sammanfattning från "Nationella marktäckedata 2018

tilläggsskikt produktivitet"

Skoglig produktivitet har producerats genom att kombinera Senti-

nel-2 satellitdata med information från laserskanningen och annan kartdata. Sa-

tellitdatabaserad förändringsinformation och klassning, vägs samman med träd-

höjd och trädkvot skapade från laserdata, samt annan kartdata visande sankmar-

ker, berg och hyggen. För fjällnära skogsmark används även underlaget tempera-

tursumma. Temperatursumma är en kombination av höjd över havet och latitud

och används för stratifiering av höjdlägen och markens sannolikhet för att vara

produktiv. Resultatet från sammanvägningen överlagrades med områden där

NMD basskikt visar någon av skogsklasserna, så att tilläggsskiktet enbart finns

inom skogsmark i NMD. -

Noggranhet

Statistisk jämförelse av tilläggsskiktet produktivitet har ge-

nomförts av SLU baserat på fältdata från Riksskogstaxeringen.

Resultaten från den statistiska jämförelsen mot RT (Riksskogstaxeringen) visar att

produktiv skogsmark avgränsats med en hög total överensstämmelse (95-98 pro-

cent). Överenstämmelsen är mycket bra för skogsmark och något lägre (bra till

mycket bra) för Improduktiv skogsmark.

Landets totala skogsmarksareal nedanför Skogsstyrelsens gräns för fjällnära skog

är enligt NMD lägre än enligt riksskogstaxeringen. Störst är skillnaden i Norra

Norrland. Trenden är densamma för produktiv skogsmark. Vad som orsakat skill-

naderna i Norra Norrland är svårt att svara på. Till viss del kan de förklaras av att

glesa lågproduktiva skogar och äldre hyggen inte klassas som skog i NMD. En an-

nan orsak kan vara att NMD har klassificerat större arealer som ”låg fjällskog”,

dessa arealer ingår ej i skogsmarken.