Streckade vs heldragna avdelningsgränser
Har du lagt märke till att linjerna mellan avdelningarna på din karta i Skogshubben ibland är streckade och ibland helt heldragna? Skogshubben följer svensk skogsbruksstandard (samma branschpraxis som du hittar i exempelvis pcSkog). Linjernas utseende styrs helt av vilket ägoslag som ligger på andra sidan gränsen. Genom att lära dig läsa linjerna kan du snabbt avgöra om du bara går över till en ny skogstyp eller om du lämnar den produktiva skogsmarken helt och hållet.
Här går vi igenom hur du tolkar kartan
1. Streckad linje = Beståndsgräns (Samma ägoslag)
En streckad linje används när du har en gräns mellan två olika skogsavdelningar, men där marken på båda sidor hör till samma ägoslag (oftast produktiv skogsmark).
Exempel: Linjen som skiljer en gallringsmogen granskog från en yngre tallplantering. Båda områdena är produktiv skogsmark, men eftersom de har olika ålder och trädslag ska de skötas på olika sätt. Därför dras en streckad linje mellan dem.
2. Tunn heldragen linje = Ägoslagsgräns
En tunn, heldragen linje betyder att du korsar en gräns till ett nytt ägoslag eller ett impediment. Här förändras markens grundläggande karaktär eller användning.
Exempel: När den produktiva skogsmarken möter en myr, ett öppet berg i dagen, en kraftledningsgata eller en inäga (åker/betesmark). Eftersom du lämnar produktiv skogsmark blir linjen heldragen.
3. Tjock heldragen blå-gullinje = Fastighetsgräns
För att du inte ska blanda ihop de interna avdelningsgränserna med fastighetens ytterkanter ritas fastighetsgränserna alltid med en betydligt tjockare blågul linje. Här slutar din fastighet och grannens tar vid.