Vad betyder B, C, E, F, G och T? – Bonitetsvisande trädslag och ståndortsindex
I Skogshubben används enbokstavskoder för att ange bonitetsvisande trädslag. Det är ett sätt att uttrycka markens produktionsförmåga . Koden kombineras med en siffra för att ange det så kallade ståndortsindexet (SI) för avdelningen.
När du klickar på rullistan för Trädslag kan du välja mellan följande alternativ:
| Kod | Bonitetsvisande trädslag | Beskrivning utifrån mappning |
| T | Tall | Omfattar vanlig tall, men även cembratall, bergtall, svarttall samt olika lärkar (t.ex. europeisk och sibirisk lärk). |
| G | Gran | Omfattar gran, idegran, en, silvergran, sitkagran, svartgran samt douglasgran och andra exotiska granar. |
| B | Björk | Omfattar inhemska björkar (vårtbjörk, glasbjörk), men fungerar även som samlingskod för exempelvis asp, al (klibbal, gråal), sälg, rönn, poppel och andra triviallövträd. |
| C | Contortatall | Gäller enbart contortatall. |
| E | Ek | Omfattar ek, bergek, skogsek och andra inhemska ekar. |
| F | Bok (Fagus) | Omfattar bok och avenbok. |
| Saknas | Inget trädslag | Väljs om avdelningen är ett impediment (t.ex. myr eller berg) utan virkesförråd. |
Det finns endast sex trädslag att tillgå som är tillräckligt studerade för att användas som bonitetsvisande. Övriga trädslag mappas därför in under dessa sex koder.
Såhär kan det se ut om man går in på en avdelning och redigerar avdelningsdata. Ett korrekt ståndortsidex är en nyckel för att få så korrekt framskrivning och så bra åtgärdsförslag som möjligt.
